Skyddet för företagshemligheter är av stor betydelse för ett företags innovations- och konkurrenskraft. Det skyddar värdefull information och know-how som inte nödvändigtvis omfattas av ensamrätt enligt immaterialrätten. Företagshemlig information omfattar bland annat produktionsmetoder, affärsplaner och kundinformation. Den tekniska utvecklingen och den ökande digitaliseringen, tillsammans med utkontraktering (outsourcing) av produktion- och servicefunktioner samt användning av inhyrd arbetskraft, har inneburit en ökad risk för spridning och olovlig användning av företagshemlig information. Därför finns ett starkt behov av ett ändamålsenligt och välanpassat skydd för företagshemligheter.
Företagshemlighetslagen och avtalens betydelse
Bestämmelser till skydd för företagshemligheter finns i lagen om företagshemligheter, även kallad företagshemlighetslagen. Det lagstadgade skyddet kan kompletteras genom exempelvis anställningsavtal, interna riktlinjer och sekretessavtal, samt i förekommande fall genom immaterialrättsligt skydd som upphovsrätt för dokumentation eller programvara. Avtal och riktlinjer kan ha en betydande såväl preventiv som rättslig effekt. Konkurrensklausuler och sekretessförbindelser kan ge bolaget ett mer omfattande skydd än företagshemlighetslagen, vilket kan gälla även efter anställningens eller samarbetets upphörande.
Utökat skydd för tekniska företagshemligheter
Med anledning av det ökande hotet mot företagshemligheter och den risk som finns att känslig företagsinformation hamnar i orätta händer utan straffrättsliga konsekvenser har regeringen föreslagit en skärpning av straffregleringen i företagshemlighetslagen. I dagsläget kan endast den som olovligen berett sig tillgång till hemlig information dömas för brott enligt företagshemlighetslagen. Lagförslaget innebär att även personer som haft lovlig tillgång till företagshemligheter genom anställning, uppdrag eller liknande kan dömas för brott enligt företagshemlighetslagen. Det utökade straffansvaret avser endast tekniska företagshemligheter, det vill säga information om produktion eller tillverkning i ett företag eller vid en forskningsinstitution. Denna typ av företagshemligheter anses löpa störst risk på grund av det nuvarande begränsade straffansvaret.
Sammanfattande slutsatser
Regeringen vill stärka skyddet genom att skapa ett mer heltäckande straffansvar för den som olovligen utnyttjar eller röjer företagshemligheter. Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2026. Bolag bör även se över sina anställnings- och sekretessavtal för att tydligt definiera vilken företagsspecifik information som ska anses hemlig och hur den ska skyddas. Detta möjliggör förebyggande åtgärder och förbättrade möjligheter att utkräva ansvar.
Magnusson följer utvecklingen inom detta rättsområde och erbjuder rådgivning kring företagshemligheter, inklusive upprättande av konkurrensklausuler och sekretessförbindelser, vägledning kring immaterialrättsligt skydd samt juridisk analys av befintliga avtal och interna riktlinjer för att säkerställa optimal skyddsnivå.
Välkommen att kontakta oss
Har du frågor eller vill veta mer? Varmt välkommen att kontakta Helena Rönqvist och Anna Karlsson för mer information.
Kontakt
Helena Rönqvist
Partner / Head of IT/IP and Media
Commercial, AI Law, Data Protection, Intellectual Property, Media, Sports and Entertainment, Retail and consumers, Technology
Skicka ett mail +46 8 463 75 00 +46 73 610 36 70
Anna Karlsson
Associate
Employment, Dispute Resolution, Intellectual Property, Technology
Skicka ett mail +46 8 463 75 00 +46 73 055 22 40