Nyheter inom EU- och konkurrensrätt – Januari 2026 Del 1

Den 10 december 2025 utförde EU-kommissionen en gryningsräd på det kinesiska e-handelsbolaget Temus europeiska huvudkontor på Irland. Kommissionen misstänker att Temu har mottagit statliga subventioner från Kina i strid med förordningen om utländska subventioner (2022/2560, FSR/FUS). Gryningsräden har syftat till att hitta bevis för detta.

FSR/FUS möjliggör för kommissionen att hantera snedvridningar på EU:s inre marknad som orsakas av utländska subventioner. En utländsk subvention är ett direkt eller indirekt ekonomiskt bidrag av ett land utanför EU (inklusive t.ex. Norge och Storbritannien) som är begränsat till ett eller flera företag eller branscher och som ger en fördel till ett företag som är verksamt inom EU. Utländska subventioner kan t.ex. vara räntefria lån, obegränsade garantier, kapitaltillskott, förmånsbehandling i skattehänseende eller skatterabatter.

Av praktisk erfarenhet kan vi på Magnusson konstatera att kommissionen i den inledande fasen efter en gryningsräd är mycket restriktiva med att dela med sig av information till allmänheten. Vi håller er uppdaterade när kommissionen delger ny information i ärendet. Vill du lära dig mer om FSR/FUS kan du läsa om vår rådgivning här.

Fördjupad utredning av kinesisk tillverkare av flygplatsskannrar  

Den 11 december 2025 beslutade EU-kommissionen att i enlighet med FSR/FUS inleda en fördjupad utredning om otillåtna utländska subventioner avseende det kinesiska bolaget Nuctech. Utredningen fokuserar på Nuctechs verksamhet inom produktion och försäljning av hotdetekteringssystem, såsom flygplatsskannrar, och tillhandahållande av relaterande tjänster inom EU. Kommissionen misstänker att Kina beviljat Nuctech bidrag, förmånliga skatteåtgärder och förmånlig finansiering i form av lån, och kan inte utesluta att det kan ha förbättrat Nuctechs konkurrensposition och påverkat konkurrensen negativt. Till följd av de otillåtna utländska subventionerna misstänks att Nuctech i upphandlingar har kunnat erbjuda priser och villkor som dess konkurrenter inte rimligen kunnat matcha.

Kommissionens beslut att inleda en fördjupad utredning är ett resultat av dess ex officio-granskning som inleddes i april 2024.

Vi på Magnusson kan konstatera att det är kommissionens första ex-officio granskning som resulterat i en fördjupad utredning. Tillsammans med gryningsräden mot Temu kan vi vidare konstatera att kommissionen nu är mycket aktiv i sin tillsyn och med de verktyg som finns till sitt förfogande under FSR/FUS kan kommissionen inleda långvariga utredningar utan varning därom. Vill du lära dig mer om FSR/FUS kan du läsa om vår rådgivning här.

EU-kommissionen har bötfällt fyra tillverkare av startbatterier för fordon och en branschorganisation för att under 12 års tid deltagit i en kartell avseende försäljning av startbatterier till originalutrustningstillverkare (OEM) i hela EES. Enligt kommissionen kan kartellen ha resulterat i högre priser för tillverkning av såväl personbilar som lastbilar i hela Europa.

Bly är det viktigaste insatsmaterialet för tillverkning av startbatterier och är därför en avgörande kostnadsfaktor. Batteritillverkare betalar typiskt sett en särskild premie för att köpa in bly av hög kvalitet. Kommissionen fann att de fyra tillverkarna, med hjälp av branschorganisationen, kommit överens om att fastställa och offentliggöra premier för bly, beräknade på tillverkarnas inköpspris, i branschpublikationen ”Metal Bulletin”. De kom också överens om att använda dessa premier i prisförhandlingar med sina respektive OEM-kunder, t.ex. tillverkare av bilar och lastbilar, för att säkerställa att premien, som i praktiken blev en tilläggsavgift, hölls på en högre nivå än den skulle ha varit utan ett sådant avtal. Kommissionen understryker att tilläggsavgifter är legitima men att det är uppenbart olagligt att i hemlighet samordna sig för att införa och använda tilläggsavgifter som en branschstandard.

Samtliga deltagare i kartellen utom en bötfälldes eftersom den avslöjade kartellen och därmed fick fullständig immunitet. Två av deltagarna samarbetade med kommissionen och fick sina bötesbelopp reducerade med 50 respektive 30 procent. Det totala bötesbeloppet för överträdelsen uppgår till 72 miljoner euro.

Beslutet illustrerar tydligt att kartellbildning kan resultera i höga böter men att det samtidigt finns möjlighet till fullständig immunitet eller nedsättning av böterna. Vill du lära dig mer om konkurrensrätt kan du läsa mer om vår rådgivning här.