Förslag om skärpta straff vid immaterialrättsintrång

Regeringen vidtar åtgärder mot grova immaterialrättsintrång

Vissa immaterialrättsbrott utgör verkliga hot mot folkhälsan och säkerheten. Exempelvis visar en nyligen publicerad rapport från Europol att brottslingar varit snabba att utnyttja bristen på material och vanliga medborgares oro med anledning av Covid-19 genom att erbjuda förfalskade läkemedelsprodukter och utrustning.

Vid ett immaterialrättsintrång kan såväl straffrättsliga som civilrättsliga sanktioner komma i fråga. Det finns även bestämmelser om straffprocessuella tvångsmedel och civilrättsliga säkerhetsåtgärder för att säkra egendom inför beslut om förverkande eller beslut om att egendom ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas.

Regeringen har i sin proposition 2019/20:149 bl.a. föreslagit skärpta straffskalor för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång samt nya brottsbeteckningar för denna typ av brott. Utredningen som föregått förslaget har pågått under ett antal år och nedan sammanfattas de viktigaste punkterna i förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 september 2020.

Skärpta straffskalor

Regeringen föreslår att straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång, dvs. när brotten bedöms som grova, skärps genom särskilda straffskalor. Straffskalan för de grova brotten ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen om brottet är att se som grovt ska särskilt beaktas om gärningen har föregåtts av särskild planering, har utgjort en led i en brottslighet som utövats i organiserad form, har varit av större omfattning eller annars har varit av särskilt farlig art. Regeringen framhåller bl.a. att en skärpt strafflagstiftning är angeläget inte bara för enskilda individer, rättighetshavare och företag, utan även för hela samhällsekonomin mot bakgrund av svenska aktörers framträdande innovativa position i världen. I takt med den tekniska utvecklingen och de immateriella tillgångarnas ökade betydelse har intrångsproblematiken ökat och det finns idag mycket sofistikerade sätt att kopiera, sprida och reproducera, inte minst via internet.

Nya brottsbeteckningar

De immaterialrättsliga lagarna har tidigare saknat särskilda brottsbeteckningar i respektive lag. Immaterialrättsintrång har använts som en slags allmän beteckning. För att göra det enklare att förstå vilken typ av brott det rör sig om, för att få mer enhetliga domslut samt för att tydliggöra när det är fråga om ett straffrättsligt och inte ett civilrättsligt ansvar (t.ex. ett skadeståndsansvar) föreslår regeringen att särskilda brottsbeteckningar införs i respektive lag. Om förslaget antas kan vi därmed framöver vänta oss åtal och domslut rörande exempelvis upphovsrättsbrott, varumärkesbrott, patentbrott, mönsterskyddsbrott och företagsnamnsbrott. Samtliga brott indelas i brott av normalgraden samt grovt brott.

Nya åtalsprövningsregler

Regeringen föreslår slutligen att åklagare endast ska få väcka åtal om det är motiverat från allmän synpunkt. Något krav på målsägandeangivelse, dvs. att den som utsatts för immaterialrättsintrånget upprättar en polisanmälan, finns varken för brott av normalgraden eller grova brott. Skälet är framförallt det starka samhälleliga intresset av att kunna ingripa med straffsanktioner – ett ansvar som rimligen inte bör läggas på målsäganden, i synnerhet inte om intrånget har koppling till organiserad brottslighet.