Förslag till förkortad miljötillståndsprövning

Mycket fungerar bra i dagens system men utrymme för förkortade ledtider och ökad förutsägbarhet finns. Någon genväg för verksamheter med klimatnytta erbjuds dock inte. Detta var några av de slutsatser som presenterades av särskilda utredaren för Miljöprövningsutredningen Peter Ardö och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll vid presskonferensen den 14 juni 2022.

Sedan riksdagen år 2017 antog ett nytt klimatpolitiskt ramverk i syfte att skapa långsiktiga förutsättningar för en effektiv ”grön omställning” har det konstaterats att långtgående förändringar i näringslivet kommer krävas för att nå målet om netto noll år 2045. För verksamhetsutövare innebär detta i flera fall att nya eller förändrade miljötillstånd måste sökas.

För att främja näringslivets omställning inför 2045 tillsatte regeringen i augusti 2020 en särskild utredning avsedd att lämna förslag på effektiviserande och moderniserande åtgärder för att förkorta miljötillståndsprocessen i Sverige samt främja miljö- och klimatförbättrande investeringar. Utredningens slutsats att miljötillståndsprocessen behöver kortas och effektiviseras kan sammantaget delas in i två huvudsakliga konstateranden; utrymmet för att ändra en begränsad del av verksamheten måste förtydligas och myndigheternas måste ta aktiv och samordnad roll för att skapa förutsägbarhet i processen. För att tillgodose dessa behov föreslås 30 olika ändringar på lag- eller förordningsnivå, inom ramen för det befintliga miljöprövningssystemet.

Bland förslagen framhålls att prövningen av en ansökan om ändring av en miljöfarlig verksamhet som huvudregel ska begränsas till den specifika ändringen och dess miljöpåverkan snarare än en omprövning av hela verksamheten. Förutsättningarna för att meddelas ändringstillstånd ska följaktligen förtydligas och utvidgas i syfte att främja investeringar i ny teknik.  Även utrymmet för att enbart anmäla en ändring snarare än att söka ändringstillstånd ligger högt på utredningens förslagslista för att därigenom se handläggningstider så korta som sex veckor för ändringar utan nämnvärd miljöpåverkan inom redan befintligt tillstånd. Som en andra sida på myntet föreslås prövningsmyndigheten ges en mer samordnande roll tidigt i processen. För länsstyrelsen innebär detta bland annat ett samordnande mellan myndigheter och statliga intressen redan under samrådsprocessen medan det för domstolen föreslås en starkare processledning genom att i högre grad upprätta tidplaner och anordna muntliga förberedelser.  Genom föreslagna ändringar förutspår utredningen en för verksamhetsutövaren mer förutsägbar tillståndsprocess samt ett minskat behov av omfattande kompletteringsförelägganden på sätt som förkortar tillståndsprocessen i sin helhet.

Bland utredningens ytterligare förlag ska slutligen nämnas införseln av ”moderna miljövillkor” motsvarande regleringen som trädde i kraft för elproducerande vattenverksamhet år 2018 samt ett särskilt stöd till olika klimatprojekt. Någon förtur i tillståndsprocessen för väsentligt miljöfrämjande verksamheter förordas dock inte, trots regeringens önskemål härom. Peter Ardö sammanfattar skälen härför i termer av att ”Om alla vill gå i fast-track på Arlanda då blir det inte så fast”. Trots detta presenteras i bilaga 3 ett förslag till författningsändring för just ett sådant system.

Miljöprövningsutredningen presenterar sammanfattningsvis flertalet förslag som kan förväntas bidra till en effektiviserad miljötillståndsprocess. Det kan dock samtidigt konstateras att det inte föreslås några rättsliga verktyg för att påskynda en process som riskerar försenas, varför det alltjämt finns en risk för att förslagen i realiteten ges liten effekt på komplexa verksamheter med stor miljöpåverkan. Utredningen lämnar även många frågor löst hängande; kommer den ökade användningen av tidplaner påverka möjligheten att söka anstånd? På vilka kriterier ska ett eventuellt förturssystem baseras och hur ska det ökade resursbehovet till stat och kommun för att förkorta tillståndsprocessen tillgodoses?

Det är mot bakgrund av ovanstående som vi med förväntan bevakar det fortsatta arbetet.