Nya standardavtal i bygg- och anläggningsbranschen på gång – Vad du behöver veta just nu

De nya standardavtalen för utförandeentreprenad (AB 25) respektive projekterings- och utförandeentreprenad (ABPU 25) är nu ute på remiss. AB 25 och ABPU 25 ersätter de befintliga standardavtalen AB 04 och ABT 06 och är tänkta att lanseras under 2025. Enligt Byggandets Kontraktskommitté (BKK), som är ansvarig för framtagandet av de nya standardavtalen, har de anpassats till dagens moderna byggprocesser och syftar bland annat till att främja:

• kvalitet och kostnadseffektivitet i byggprocessen,
• samarbete, effektiv kommunikation och lojalitet mellan parterna,
• ökad transparens och förutsebarhet, samt
• ökad användarvänlighet, bättre riskfördelning och lägre transaktionskostnader.

Magnussons entreprenadrättsliga experter Mårten Tagaeus och Rickard Lindow har analyserat de nya avtalsutkasten. Nedan presenteras översiktligt några av de förändringar och tillägg som förslagen innehåller och som kan komma att få praktisk betydelse för dig som beställare eller entreprenör i bygg- och anläggningsbranschen.

Ändringar att uppmärksamma för dig som beställare eller entreprenör

• I syfte att göra avtalen mer användarvänliga innehåller utkasten en ny kapitelindelning, ändrad struktur och ett förenklat språk. Det återstår att se om dessa ”förenklingar” i praktiken ger resultat. Risken med sådana förenklingar är ett ökat tolkningsutrymme vilket i sin tur riskerar att leda till ökade konfliktytor mellan parterna.
• Kommentarstexterna till enskilda bestämmelser har slopats till förmån för en gemensam kommentar till avtalen i form av motiv. Motiven är inte del av det material som nu är ute på remiss.
• Nya begrepp introduceras, exempelvis ersätts etablerade begrepp som ”Totalentreprenad”, ”ÄTA” och ”Besiktningsman” med begreppen ”Projekterings- och utförandentreprenad”, ”Ändring av entreprenaden” och ”Besiktare”. De nya begreppen innebär även i vissa fall praktiska ändringar.
• Beställaren ges rätt att kräva att entreprenören löpande rättar till arbete som inte uppfyller vad som följer av avtalet. Om entreprenören inte gör detta, ges beställaren rätt att själv vidta åtgärder på entreprenörens bekostnad.
• Beställaren ges rätt att avbryta entreprenörens arbete för att förhindra skada på människor, betydande skada på egendom eller miljö, samt vid allvarliga fel eller väsentliga avtalsbrott.
• Villkor gällande likställda ÄTA-arbeten och hinder har samlats under det nya begreppet ”avvikande förhållanden”. En ökad tydlighet är i detta fall välkommen då de nuvarande begreppen inte sällan ger upphov till svåra gränsdragningar.
• En ny bestämmelse avseende ersättning vid oförutsedda kostnadsändringar införs. Kostnadsändringar relateras till kontraktssumman, inte den totala entreprenadkostnaden, och anbudstillfället ska avgöra om kostnadsändringen kan anses oförutsebar eller inte.
• Beställarens rätt att innehålla medel under entreprenadtiden minskas till 5 procent av fakturerat belopp, till skillnad från nuvarande 10 procent.
• Ett standardförseningsvite motsvarande 0,5 procent av kontraktssumman per vecka införs, om inget annat överenskoms mellan parterna.
• Garantitiden om fem år införs för både arbetsprestationer och material, till skillnad från nuvarande två år för material och varor.
• Beställaren ges möjlighet att välja prisavdrag motsvarande kostnaden för att åtgärda ett fel istället för att kräva att felet avhjälps på entreprenörens bekostnad.
• Ansvaret för följdskador till följd av vårdslöshet (utöver på entreprenaden) begränsas till 15 procent av kontraktssumman per skada och till 30 procent av kontraktssumman för alla skador totalt, med vissa undantag.
• Begreppet ”uppsägning” införs och en tydligare uppdelning mellan uppsägning och hävning görs. Nuvarande hävningsgrunder avseende force majeure-situationer föreslås behandlas som uppsägningar, där ingen part har rätt att kräva skadestånd. I och med denna uppdelning ger samtliga hävningsgrunder nu rätt till skadestånd.
• Nya grunder för hävning införs, exempelvis om entreprenören inte uppfyller sina skyldigheter avseende arbetsmiljö, skydd av människors liv och hälsa eller miljöskydd.
• En ”tvistetrappa införs” där oenigheter mellan parterna i första hand ska lösas genom diskussioner mellan närmast berörda behöriga personer och därefter mellan parternas ombud, innan tvisten kan hänskjutas till förenklad tvistelösning eller allmän domstol respektive skiljeförfarande.
• Den beloppsgräns som gäller för att en tvist ska avgöras genom skiljedom i stället för av allmän domstol utökas från 150 till 500 prisbasbelopp.

Avslutande kommentar

De nya standardavtalen innehåller relativt omfattande förändringar gentemot sina nuvarande förlagor. Ändringarna och tilläggen ligger i linje med BKK:s angivna syften, framförallt vad gäller ökad användarvänlighet och tillgänglighet, men det återstår att se om de får förväntad genomslagskraft i övriga avseenden. Både beställare och entreprenörer kan förvänta sig övergångsperiod där en viss osäkerhet vid tolkning och tillämpning av de nya standardavtalen kan förekomma.

Allmänheteten ges möjlighet att till och med den 28 februari 2025 inkomma med remissynpunkter på de nya avtalsutkasten.

Är du beställare eller entreprenör och har frågor om hur de nya standardavtalen kan påverka din verksamhet? Ta kontakt med någon av våra entreprenadrättsliga experter. Kontaktuppgifter hittar du nedan.