AI-förordningen och regelefterlevnad
Under 2024 förväntas AI-förordningen att träda i kraft inom EU, med en viss implementeringsperiod. Förordningen innebär att AI-system kommer att delas in i olika risknivåer där olika skyldigheter aktualiseras på respektive risknivå. När förordningen träder i kraft måste AI-system som klassificeras som högrisksystem efterfölja flera strikta krav innan de tillåts inom EU. Det handlar bland annat om krav på att inrätta riskhanteringssystem, krav på data som används, transparens- och insynskrav, cybersäkerhet med mera. AI-system med oacceptabelt hög risk kommer förbjudas helt. Höga sanktionsavgifter har föreslagits vid brott mot reglerna. Förordningen ställer även en del krav på utformningen av generativ AI. Företag som använder, utvecklar eller tillhandahåller AI-system bör redan nu hålla sig uppdaterade och planera för de krav som kommer att börja gälla så snart förordningen trätt i kraft.
Immateriella rättigheter
Utvecklingen av AI ger upphov till flertalet immaterialrättsliga frågor, särskilt när det gäller generativ AI. Det kan bland annat handla om immaterialrättsligt skydd av AI-system, vem som äger rättigheterna till AI-genererat material, användning av immaterialrättsligt skyddat material för att träna AI-system samt frågor om immaterialrättsintrång. Magnusson har lång erfarenhet inom det immaterialrättsliga området och vi hjälper våra klienter att hantera de immaterialrättsliga frågor som utvecklingen av artificiell intelligens ger upphov till.
Data och personuppgifter
Vid utveckling av AI-system krävs vanligtvis en stor mängd träningsdata. Behandling och lagring av data aktualiserar flera nya EU-regelverk. I många fall innefattar träningsdata även personuppgifter vilket gör att kraven i GDPR måste efterföljas. Magnusson erbjuder rådgivning i frågor kopplade till hantering av data och personuppgifter.
