Upphovsrättsliga frågor i samband med AI-genererade verk

Artikel publicerad juli 2023

Framväxten av artificiell intelligens (AI) har inneburit betydande förändringar och framsteg vilka fått allt större uppmärksamhet, inte minst genom techbolagen
Microsoft och Googles storsatsningar på OpenAI och Bard. Även andra aktörer har dykt upp på marknaden som utmanare till de stora AI-tjänsterna och allt större utveckling är att vänta. I takt med att AI blir alltmer avancerad och nya verk skapas väcks komplexa frågor om upphovsrättsligt ägande och skydd.

Det är enklare än någonsin att generera verk med hjälp av AI – men vem äger egentligen upphovsrätten till verk som AI skapar?

AI är inte ett eget rättssubjekt och kan därför inte få någon egen äganderätt till det som den producerar. Därför blir verk som helt skapats av AI inte upphovsrättsligt skyddade. Däremot är många AI-genererade verk skapade med mänsklig medverkan. Användarrätten till verken kan även vara reglerad i AI-systemets användarvillkor som till exempel godkänns i samband med att man skapar ett konto för användning. En förutsättning för att upphovsrätten ska tillfalla den person som instruerar AI att skapa verket är att personen faktiskt anses ha varit involverad i skapandeprocessen. Gränsdragningen för hur stor involvering som människan behöver ha för att bli upphovsperson till ett verk som skapats med hjälp av AI är ännu inte helt tydliggjord.

Verk som används av AI och brist på transparens

Det finns idag ingen allmän möjlighet att följa hur olika AI samlar in och använder material och på vilket sätt materialet komponeras för att nå den slutliga produkten. Information om vilka verk som använts för att generera ett nytt verk brukar benämnas som en blackbox, då informationen inte bara är omfattande utan det kan också vara rentav omöjligt att förstå på vilket sätt den använts för att skapa det nya verket. Detta föranleder en juridisk utmaning om man som upphovsperson vill hävda sin rätt till ersättning för ett verk som har använts eller om ett intrång har begåtts. Denna brist på transparens är en viktig aspekt av problematiken.

Ytterligare en aspekt är om användaren ges möjlighet att påverka hur AI använder sig av den information och det material AI ges tillgång till genom användningen. Som exempel kan nämnas tjänsten Chat GPT, i vilken användarvillkoren föreskriver att användaren aktivt måste upplysa tjänsten om tjänsten inte ska få använda den information som användaren tillhandahåller. Alltså är utgångspunkten vid godkännandet av villkoren att tjänsten får använda all information som användaren ger den för sitt lärande och skapande – såvida inte en invändning mot detta görs. Med vetskap om detta bör användaren vara uppmärksam på vilken information den ger AI-tjänster tillgång till och i vissa fall helt avstå från att dela information. Det är även en utifrån de immaterialrättsliga regleringarna obekväm utgångspunkt att göra avsteg från det huvudsakligen gällande: att verk enbart får användas när ett godkännande har getts av den som äger rättigheterna till det.

Avslutande kommentar

Samtidigt som innovativt skapande främjas behöver juridiken hänga med i den exploderande utvecklingen av AI. Vi behöver ta oss an frågan hur vi kan eller bör skydda AI-genererade verk genom immaterialrättslig lagstiftning. Vi ser även en stor juridisk utmaning kring insamlandet och användandet av data och upphovsrättsligt skyddade verk i AI-system som behöver hanteras. Företag kan redan nu sätta interna rutiner för att säkerställa att rättigheterna till det material som produceras i verksamheten faktiskt tillkommer bolaget. En annan självklar rutin som alla bör tillämpa är att inte dela affärskritisk information vid användandet av extern AI. Sammantaget är det viktigt för företag som använder AI att sätta sig in i den lagstiftning som finns idag och som är på ingång för att reglera AI.

Magnusson följer utvecklingen med spänning. Du kan läsa mer i våra andra artiklar inom ämnet via denna länk. 

Välkommen att kontakta oss

Magnusson erbjuder juridisk rådgivning i frågor som rör AI, upphovsrätt och upphovsrättsintrång. Du är välkommen att kontakta Helena Rönqvist och Anna Karlsson.

Helena Rönqvist är delägare och ansvarig för IT och Immaterialrätt på Magnusson Advokatbyrå och Anna Karlsson är biträdande jurist på Magnusson Advokatbyrå.

Vill du läsa mer om våra tjänster inom immaterialrätt, klicka här.