Bjudmiddagar med nöjesinslag utgjorde inte otillbörlig förmån, dvs. en muta, slår Högsta domstolen fast.

2020-04-02

Kan en middagsbjudning anses vara en otillbörlig förmån, dvs. ett mutbrott? Det har länge varit oklart på vilket sätt offentliganställda kan delta i tillställningar som det privata näringslivet bjuder in till och var gränsen för mutbrott går. Högsta domstolen (”HD”) har i sin dom den 17 mars 2020 gett mycket välkommen vägledning om vad som gäller.

HD har i sin dom, som fått titeln ”Musikmiddagarna”, frikänt samtliga personer som tidigare anklagats, och fällts i Svea hovrätt, för givande respektive tagande av mutor, i samband med att två branschorganisationer bjudit in myndighetsanställda till årsmiddagar. Varje middagsbjudning bedömdes ha ett värde om 1 000 kronor per middagsgäst och under middagarna serverades mat och alkohol och musikalisk underhållning förekom. Kärnfrågan i målet var om middagarna utgjort ”otillbörliga förmåner”, något som är ett krav för att de ska kunna utgöra mutor enligt brottsbalken.

Sammanfattning av HD-avgörandet

I domen slår HD fast att om förmånen har en tydlig och konkret inriktning på att belöna eller påverka till ett pliktstridigt agerande är det i regel uppenbart att det handlar om en otillbörlig förmån, dvs. en muta. Om så inte är fallet ska en helhetsbedömning i det enskilda fallet göras och ingen enstaka faktor kan i sig ges avgörande betydelse vid denna helhetsbedömning.

I domen gör HD flera generella uttalanden kring faktorer som har betydelse vid helhetsbedömningen om en handling utgör en ”otillbörlig förmån”. Vi vill särskilt lyfta fram följande faktorer:

• Att något är otillbörligt innebär att det är oacceptabelt med hänsyn till rådande sociala eller etiska normer och kan således påverkas av den samhällsutveckling som sker och synsättet kan därför komma att ändras över tid.
• Uttrycket ”otillbörlig förmån” är vagt varför tolkningen av det måste präglas av försiktighet och styras av ett krav på förutsebarhet för den enskilda individen som måste kunna förutse när hen agerar på ett straffbart snarare än ett olämpligt sätt. Det är därför inte tillräckligt att ett handlande är olämpligt eller oetiskt i mer allmän bemärkelse utan handlandet ska klart ligga utanför gränsen för det godtagbara för att kunna anses som en ”otillbörlig förmån” och därmed straffbart.
• Om det finns konkreta och aktuella beröringspunkter mellan givaren och mottagaren (exempelvis ett pågående ärende där mottagaren ska fatta beslut som rör givaren) ökar risken att förmånen kan påverka mottagaren och tröskeln för när förmånen är otillbörlig blir då lägre.
• Om ett deltagande i ett evenemang framstår som naturligt och nyttigt med hänsyn till myndighetens uppgifter samt evenemanget och deltagandet sker öppet och har ett brett deltagande minskar risken för att förmånen ska bedömas vara otillbörlig

Efter en helhetsbedömning där bl.a. ovan punkter beaktas kommer HD fram till att middagsbjudningarna inte kan anses ha inneburit någon konleret risk för att mottagarna skulle utöva ett osakligt inflytande över de aktuella myndigheternas beslut. HD bedömer därmed att middagsbjudningarna inte utgjorde otillbörliga förmåner och frikänner samtliga tilltalade.

Bakgrund till HD-avgörandet

Tre myndighetschefer inom kultursektorn åtalades under våren 2017 för flera fall av tagande av muta (mutbrott enligt äldre lagstiftning). Två företrädare för två olika musikerföreningar åtalades samtidigt för givande av muta (bestickning enligt äldre lagstiftning).

Bakgrunden till åtalet var att de tre myndighetscheferna, som samtliga arbetade inom myndigheter med bland annat uppgiften att dela ut bidrag till musiker, bjudits på årliga vinter- och sommarfester på bland annat Grand Hôtel av de två företrädarna för musikerföreningarna. På festerna hade det bjudits på middagar, alkohol och underhållning.

Tingsrätten ogillade åtalet i dess helhet och anförde att de tilltalade visserligen tillhörde de personkretsar som kan ge respektive ta emot mutor, att middagarna var att anse som förmåner samt att kravet på tjänstesamband var uppfyllt, men att förmånerna inte var otillbörliga och därför inte straffbelagda enligt brottsbalken.

Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde de fem åtalade för givande respektive tagande av muta. I domen anförde hovrätten att förmånerna i fråga har varit förhållandevis dyra, att de inte utgjort naturliga och nyttiga led i tjänsteutövningen samt att båda musikerföreningarna och deras medlemmar har berörts och kunnat beröras av de aktuella myndigheternas beslut. Förmånerna var därför att anse som otillbörliga och därmed straffbelagda enligt brottsbalken.

Avslutande reflektioner

Även om HD slår fast att för det fall att det inte rör sig om en förmån med ett uppenbart syfte att ”muta” mottagaren till ett pliktstridigt agerande så måste en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet, ger avgörandet efterlängtad vägledning om var gränsen för en ”otillbörlig förmån”, dvs. mutbrott, går.