Förslag på en modernisering av arbetsrätten

I början av sommaren överlämnades den s.k. LAS-utredningen (”En moderniserad arbetsrätt”) sitt betänkande till regeringen med förslag på en modernisering av arbetsrätten och förändringar i lagen om anställningsskydd. Utredningen är en del av januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna och hade till syfte att utreda hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Förhandlingar har därefter tagit plats mellan LO, som representerar arbetarna, PTK, som representerar tjänstemännen, och Svenskt Näringsliv, som representerar arbetsgivarna, i syfte att nå en överenskommelse för reglerna om anställningsskydd likt Saltsjöbadsavtalet från 1938. Den mest omtvistade frågan i förhandlingarna har varit frågan om anställningsskyddet, det vill säga vad som ska gälla när en arbetsgivare säger upp en arbetstagare. 

Det blev däremot inte något nytt historiskt avtal om en modernisering av arbetsrätten och lagen om anställningsskydd. Förhandlingarna bröt natten mot torsdagen den 1 oktober 2020 samman. Eftersom parterna inte har lyckats nå en överenskommelse kan lagändringarna som redogjorts för i LAS-utredningen nu bli lag och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Vi har tagit ett samtal med Magnussons experter Magdalena Berg och Lisa Düppe för att räta ut några frågetecken om vad konsekvenserna kan bli vid en lagändring i enlighet med förslagen i LAS-utredningen.

Vilka blir de främsta förändringarna i anställningsskyddet?

En uppsägning måste även fortsättningsvis vara sakligt grundad. Idag kan en arbetstagare dock kräva att en uppsägning av personliga skäl ska ogiltigförklaras. Arbetstagarens anställning löper då normalt sett på till dess att uppsägningstvisten med arbetsgivaren är slutligt avgjord och arbetstagaren har rätt till lön och andra anställningsförmåner under tvisteperioden. Även om arbetsgivaren skulle vinna uppsägningstvisten har denne inte rätt att återfå någon del av den lön eller förmåner som har betalats till arbetstagare under denna period, förklarar Lisa Düppe.

Förslaget till lagändring i LAS-utredningen innebär att möjligheten för en arbetstagare att kräva att en uppsägning av personliga skäl ska ogiltigförklaras helt tas bort för företag med högst 15 anställda. För företag med fler än 15 anställda kommer möjligheten enligt förslaget att finnas kvar, men till skillnad från nuvarande reglering ska den uppsagde arbetstagaren som huvudregel inte arbeta kvar under uppsägningstvisten och har därmed inte rätt till lön och andra anställningsförmåner under denna tid.

Magdalena Berg fortsätter:

Det nya förslaget i LAS-utredningen om att den uppsagde arbetstagaren inte står kvar i sin anställning under uppsägningstvisten och inte har rätt till lön eller andra förmåner förändrar spelplanen. Långa och oförutsägbara tvister vid uppsägning av personliga skäl uppfattas idag som ett problem för många arbetsgivare. Uppsägningstvisterna tar ofta lång tid och kan bli väldigt kostsamma för arbetsgivaren, eftersom denne behöver betala såväl lön och övriga förmåner till arbetstagaren som kostnader föranledda av uppsägningstvisten som sådan. Visserligen är den uppsagde arbetstagaren skyldig att arbeta men i praktiken får oftast den uppsagde arbetstagaren stanna hemma.  Det är därför inte ovanligt att arbetsgivaren försöker finna andra vägar för att avsluta en anställning och istället ingår en förlikning med arbetstagaren.

Magdalena och Lisa är båda överens om att den lagändring som nu föreslås kan leda till ett ökat antal uppsägningstvister. Det kommer att bli mindre kostsamt för företag med högst 15 anställda att säga upp arbetstagare på grund av personliga skäl. Lagändringarna innebär lägre och mer förutsägbara kostnader för arbetsgivaren vid uppsägningstvister, eftersom svårigheten att förutse under hur lång tid lön och övriga förmåner ska betalas till arbetstagaren försvinner. Detta kan innebära att arbetsgivare på ett annat sätt än tidigare faktiskt kommer att använda sig av möjligheten att säga upp arbetstagare på grund av personliga skäl och är beredda att låta domstol pröva om uppsägningen varit sakligt grundad.

Vad händer nu?

Betänkandet har skickats på remiss och remissvaren ska ha inkommit senast den 26 oktober 2020.

Eftersom arbetsmarknadens parter inte har lyckats nå en överenskommelse kan lagförändringarna i LAS-utredningen nu genomföras och bli lag under 2021. Regeringens utredare har föreslagit att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Från politiskt håll ges nu dock en öppning för arbetsmarknadens parter att återuppta förhandlingarna i syfte att nå en överenskommelse.

Contact me and learn more