Det nya avloppsdirektivet: Vad innebär det i praktiken?

Redan i höstas presenterade vi kärnpunkterna i det nya avloppsdirektivet, där risken för ökade kostnader och strängare reningskrav utan proportionerlig miljönytta förutsågs. EU-länderna har nu förhandlat färdigt det nya direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse vilket formellt förväntas antas i oktober 2024. I likhet med de tidiga diskussionerna framförs stränga krav och betydande åtgärder för att skydda vattenmiljön men trots detta kvarstår frågan om direktivets faktiska effektivitet. Vi tar er igenom de senaste förhandlingarna och vad förslaget kommer att innebära för våra svenska reningsverk i praktiken.

Resultatet av de senaste förhandlingarna

  • Tjugo års respit för högre krav på kväverening

Avloppsdirektivet innebär en skärpning av gränsvärdena för kväve. Kväverening sker till viss del redan på naturligt sätt i sjöar och vattendrag genom så kallad retention, i direktivet uppställs dock ett förbud mot tillgodoräknande genom retention. Vad gäller kvävereningskravet har emellertid Sverige och Finland förhandlat om ett tillägg innebärande att länderna nu kommer få tjugo års respit för att uppfylla de nya kraven.

  • Möjlighet till undantag från Weserdomen i avloppsdirektivet

Sverige och Finland har även förhandlat igenom en möjlighet att vid etablering och utbyggnad av reningsverk, under specifika förhållanden, tillåtas ökade nettoutsläpp. Detta innebär alltså ett avsteg från ramvattendirektivet och den efterföljande Weserdomen vilka uppställt ett strängt försämringsförbud.

  • Fortsatt krav på läkemedelsrening

Likt tidigare står förhandlingarna kvar vid att det från och med år 2033 ska införas krav på läkemedelsrening vid anläggningar som betjänar minst 150 000 invånare (pe). Kravet kommer därefter att inträda även för mindre anläggningar för att slutligen, år 2045, även träffa anläggningar med minst 10 000 pe. Kostnaderna för införande av läkemedelsrening avses uppbäras till 80 % av producenterna, d.v.s läkemedels- och kosmetikaindustrin.

Vilka konsekvenser anser vi att förslaget kan leda till?

  • Ökning av Va-taxan

En ökning av Va-taxan på omkring 15–35 % är generellt att förvänta runtomkring i landet, enligt flera bedömare. Detta beror inte minst på de ökade reningskraven i fråga om kväve vilka kommer resultera i en kostnadsökning på omkring 3–7 miljarder per år i drifts- och kapitalkostnader. Mot bakgrund av den respit som Sverige förhandlat till sig beräknas kostnadsökningen framför allt ske på längre sikt, dock att investeringar i ny rening och kostnader för förnyade miljötillstånd kommer aktualiseras i god tid dessförinnan.

  • Svårbedömda konsekvenser kopplade till läkemedelsrening

Majoriteten av reningsverk i Sverige kan redan nu förvänta sig att få betala priset för utredningskrav och testanläggningar i pilotskala. För flertalet av de substanser som omfattas av förslaget till det nya avloppsdirektivet saknas dock i dagsläget kännedom om i vilken grad dessa utgör en fara för miljön, till vilka nivåer rening ska ske och hur rening på ett för alla ämnena effektivt sätt ska genomföras i praktiken. Detta riskera inte enbart försvåra villkorsbestämningen i miljötillstånden utan även korrektheten i bedömningen av hur kostnaderna ska fördelas med flöjden att VA-huvudmännen, och i slutändan VA-kollektivet, i realiteten får stå en större kostnad än vad direktivet avsett.

  • Otydlig praktisk betydelse av undantaget från Weserdomen

Undantaget från det tidigare väletablerade ’försämringsförbudet’ är ytterst välkommet från branschen. Trots detta är det fortfarande ovisst kring hur de faktiska kriterierna för undantaget kommer utformas och därmed hur effektivt undantaget därmed kommer att bli i realiteten.

  • Ökade kostnader i glesbygd

Kostnaderna kopplade till kraven på avancerad rening vid reningsverk förväntas drabba mindre samhällen och landsbygdsområden särskilt hårt eftersom kostnaden per invånare i glesbygd förväntas bli högre än i tätbebyggda områden. Mindre kommuner, som saknar stordriftsfördelar, förväntas därmed möta utvecklings- och exploateringsutmaningar till förmån för de större kommunerna.

  • Ökade krav på övervakning och provtagning

Det nu förhandlade direktivet innehåller fortsatt omfattande krav på övervakning, regelbunden provtagning och rapportering. Bland de ämnen som ska provtas återfinns ett flertal ämnen som aldrig använts eller sedan länge har fasats ut i Sverige och det kan därmed ifrågasättas om åtgärden står i rimlig proportion till miljönyttan.

Det nya avloppsdirektivet utgör från många håll en efterlängtad del av EU:s miljö- och klimatarbete. Trots att de senaste förhandlingarna inneburit vissa lättnader för Sverige kvarstår dock farhågan att förslaget innebär en för den svenska miljön felriktad kostnadsökning samtidigt som mer angelägna miljöproblem bortprioriteras.

Direktivet kommer otvivelaktigt innebära kännbara ekonomiska konsekvenser för landets reningsverk vilket kan förväntas spilla över på VA-kollektivet. För reningsverk belägna vid redan belastade recipienter är visserligen kväve-respiten och möjligheten till undantag från försämringsförbudet välkommet samtidigt som undantagets effektivitet är svåröverblickad. Härtill kvarstår omständigheten att svenska reningsverk kommer behöver anpassa sina verksamheter för att uppfylla miljökvalitetsnormerna utan tillgodoräknande av den naturliga kväveretentionen vilket innebär att vi kan vänta oss flera svåra miljötillståndprövningar inom en snar framtid.

Sammanfattningsvis kan direktivets faktiska miljönytta fortsatt ifrågasättas sett till de kostnader som det medför. Detta särskilt i ljuset av andra utmaningar som fortfarande behöver övervinnas och där investeringarna möjligen hade inneburit större miljönytta.

Contact me and learn more