Miljöskadestånd i svensk rätt – hur funkar det?

När aktualiseras egentligen miljöskadestånd? Vad menas med strikt ansvar? Och vad behöver man bevisa för att nå framgång?

I den här artikeln går vi igenom de här frågorna på ett översiktligt plan, och förhoppningsvis ger det dig som läsare en lite bättre uppfattning om hur miljöskadeståndet fungerar enligt svensk rätt.

När kan miljöskadestånd aktualiseras?

Miljöskadestånd regleras framförallt i 32 kap. miljöbalken. För att en miljöskada ska ersättas krävs att vissa speciella förutsättningar är uppfyllda. Det ska röra sig om en verksamhet som bedrivs på en fastighet, och att verksamheten orsakar en störning i omgivningen. Exempel på störningar som omfattas av lagen är bland annat förorening av vattenområden, mark- och luftföroreningar, skakningar och buller. Lagen omfattar även andra, ”liknande” störningar, vilket gör att listan över störningar kan göras väldigt lång.

Miljöskadestånd kan exempelvis aktualiseras i följande situationer.

• När utsläpp från en bensinmack förorenar närliggande mark,
• när buller från en byggarbetsplats stör boende i närheten,
• när utsläpp från en fabrik orsakar luftföroreningar, eller
• när dricksvattnet i ett samhälle påverkas av att en gruvverksamhet förorenar grundvattnet.

Vad är miljöskadestånd?

Syftet med miljöskadeståndet är bland annat att kompensera enskilda eller det allmänna när skador uppkommer på grund av miljöskadlig verksamhet.

Miljöskadestånd är en form av ekonomisk ersättning för skador som uppkommer i omgivningen till följd av en störning. Syftet med miljöskadeståndet är att den skadelidande ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. En verksamhet eller en person kan alltså få ersätta de ekonomiska följderna av de miljöskador man orsakar. Det kan röra sig om fysiska skador på egendom eller person som leder till kostnader eller intäktsförluster för den som drabbas. Det kan också vara fråga om rent ekonomiska förluster, till exempel om värdet på en fastighet sjunker på grund av en störande grannverksamhet.

Strikt ansvar för miljöskador

För miljöskador gäller så kallat strikt ansvar. Det innebär att man kan hållas ansvarig för en miljöskada även om skadan har uppkommit genom en olyckshändelse. För skadestånd i allmänhet krävs normalt att någon har agerat vårdslöst eller med uppsåt för att skadestånd ska utgå, men för miljöskador räcker det med att det finns ett orsakssamband mellan skadan och den störande verksamheten.

Det finns dock undantag till det strikta ansvaret. När en störning är allmänvanlig eller vanlig på den specifika platsen krävs vårdslöshet för att skadan ska ersättas. Då ska man också göra en skälighetsbedömning innan man kan avgöra om skadan ska ersättas. Det är ibland svårt att dra gränsen för när en störning är vanlig och därmed får tålas. Vissa fall är dock tydliga. Till exempel kan man inte få miljöskadestånd på grund av att ett pappersbruk avger störningar i form av dålig lukt om man bosätter sig nära ett redan existerande pappersbruk. Det har ju bruket gjort i alla tider.

Vilken bevisning krävs för att en miljöskada ska ersättas?

Den som begär skadestånd måste bevisa att det har förekommit en störning och att man har drabbats av en skada. För dessa omständigheter gäller normala beviskrav, vilket innebär krav på ganska stark bevisning.

Den skadelidande måste också bevisa att det finns ett samband mellan störning och skada. Ofta är det just orsakssambandet som kan vara problematiskt att bevisa. Även om det går att visa att en viss verksamhet orsakar föroreningar kan det till exempel finnas många andra möjliga orsaker till skadan.

För miljöskadestånd har man valt att hantera de här svårigheterna genom att sänka kraven för hur stark bevisning man behöver för orsakssambandet. Det räcker att den skadelidande kan visa att det föreligger övervägande sannolikhet för ett sådant orsakssamband. Det ska helt enkelt vara mer sannolikt än andra möjliga förklaringar. Naturligtvis måste det vara sannolikt i sig att skadan beror på störningen. Det är alltså inte tillräckligt att det saknas andra förklaringar till en uppkommen skada. Man kan ta exemplet med sprängningsarbeten som orsakar sprickor i fasaden på en närliggande byggnad. Om sprickorna har uppkommit nära inpå sprängningen och sprängningen i sig är tillräckligt kraftig för att kunna orsaka sprickor kan det ofta räcka för att bevisa ett orsakssamband.

För att kunna hantera bevissvårigheterna när en skada väl har inträffat är det viktigt att arbeta förebyggande, vare sig man planerar att bedriva verksamhet eller om man befinner sig i omgivningen av en verksamhet som innebär risker för miljöskador. Om vi återgår till exemplet med sprängningsarbeten är det bland annat klokt att sätta upp vibrationsmätare på byggnader och utföra besiktningar både före och efter arbetena.

Sammanfattning

Miljöskadestånd enligt miljöbalken kan sägas vara en slags hybrid mellan miljörätt och skadeståndsrätt, med egna spelregler och principer som skiljer sig från den övriga skadeståndsrätten. Det gör att bestämmelserna ibland kan ge upphov till oklarheter när de ska tillämpas i praktiken.

Magnusson har lång erfarenhet av rådgivning till företag, privatpersoner och offentliga aktörer i frågor där reglerna om miljöskadestånd aktualiseras. Vi erbjuder även utbildningar inom dessa områden.

Om du vill ha rådgivning kring hur du kan arbeta förebyggande i din verksamhet, eller kring ett specifikt ärende är du välkommen att kontakta oss.