Krav på arbetsgivare enligt lönetransparensdirektivet

EU:s lönetransparensdirektiv ska införlivas i svensk rätt senast den 7 juni 2026. Direktivet syftar till att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete, även kallad likalöneprincipen.

I maj 2024 presenterades en utredning om genomförande av lönetransparensdirektivet i svensk rätt som ger indikationer på hur direktivet kommer att implementeras. Även om det i nuläget saknas information om hur regleringen i slutändan kommer se ut bör arbetsgivare redan nu se över sina processer och rutiner på arbetsplatsen och börja förbereda sig.

Lönetransparensdirektivet innehåller flertalet förändringar som kommer få en praktisk påverkan för arbetsgivare, däribland genom att både arbetssökande och arbetstagare ges rätt till viss insyn i lönesättningen. Exempelvis ställs krav på att arbetssökande ska få information om ingångslön eller ingångslöneintervall. Vidare ska anställda ha rätt att begära information om sin egen lön samt den genomsnittliga lön, uppdelat efter kön, som tillämpas på andra arbetstagare hos arbetsgivaren som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt med arbetstagarens.

Ytterligare en förändring är att arbetsgivare med minst 100 anställda återkommande behöver genomföra en lönerapportering med uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män för hela arbetsstyrkan. Dessa arbetsgivare behöver även lämna information om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Finns löneskillnader på fem procent eller mer behöver arbetsgivaren lämna en redogörelse för hur löneskillnaderna kan åtgärdas eller motiveras sakligt. Både lönerapporteringen och informationen ska sedan lämnas till Diskrimineringsombudsmannen.

Sett till den stora påverkan direktivet kommer få på arbetsgivares processer eller arbetssätt är det viktigt att arbetsgivare redan nu förbereder verksamheten.

Vi på Magnusson följer den fortsatta beredningen av lönetransparensdirektivet i Regeringskansliet och bistår med rådgivning i frågor kring lönetransparensdirektivets införlivande i svensk rätt.