Förslag till bättre arbetsvillkor för plattformsarbetare

EU-kommissionen presenterade den 9 december 2021 förslag på direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Det föreslagna direktivet syftar bland annat till att personer som arbetar via digitala arbetsplattformar, s.k. gig-arbetare, ska få de arbetsrättigheter och sociala förmåner som de har rätt till. Digitala arbetsplattformar definieras som webbaserade företag som förmedlar och organiserar arbete som utförs av antingen anställda eller egenföretagare för tredje parts räkning.

Bakgrund

Idag arbetar över 28 miljoner människor i EU via digitala arbetsplattformar.^[1] Digitala arbetsplattformar skapar innovation och jobb samtidigt som konsumenternas tillgång till tjänster förbättras. Enligt EU-kommissionen innebär de nya arbetsformerna att det blir svårare att bedöma om gig-arbetarna är egenföretagare eller anställda och att det i sin tur kan leda till bristande arbetsrättigheter och socialt skydd.

De flesta som arbetar via dessa plattformar är äkta egenföretagare. Men enligt EU-kommissionen uppskattas 5,5 miljoner vara felaktigt bedömda som egenföretagare när de egentligen borde ses som anställda och då bland annat ha rätt till minimilön (i förekommande fall), betald semester och bättre förmåner vid arbetsplatsolyckor, arbetslöshet och sjukdom.^[2]

Domstolar runtom i Europa har kommit till olika slutsatser när frågan om gig-arbetarnas yrkesställning prövats. I flera fall har domstolar i Spanien, Frankrike och Italien bedömt att gig-arbetare ska klassificeras som anställda samtidigt som domstol i t.ex. Belgien funnit att det inte förelåg ett anställningsförhållande.

Förslag på direktiv

EU-kommissionen vill med det föreslagna direktivet säkerställa att personer får en rättslig yrkesställning som motsvarar deras faktiska arbetsformer. Plattformen ska presumeras vara arbetsgivare under förutsättning att viss form av kontroll utövas över gig-arbetarna.

För att fastställa om plattformen är en arbetsgivare eller inte följer en lista med kontrollkriterier. Om plattformen uppfyller minst två av kriterierna ska den presumeras vara arbetsgivare. Listan på kriterierna följer nedan.

• Om det sätts en ersättningsnivå eller om det finns någon övre gräns.
• Om arbetet övervakas genom elektroniska hjälpmedel.
• Om det görs en begränsning av friheten att organisera ens arbetsinsats, särskilt vad gäller möjligheten att välja arbetstider eller ledighet, att godta eller neka uppgifter samt användandet av underleverantörer eller ersättare.
• Om specifika regler finns för framtoning, uppförande gentemot kunder eller hur arbetet ska utföras.
• Om möjligheten att bygga upp en kundkrets eller att arbeta för tredje part begränsas.

Presumtionen kommer att gå att motbevisa och i sådana fall föreligger inte något anställningsförhållande.

Ytterligare ett förslag i direktivet rör hantering av algoritmer. Plattformarnas affärsmodell bygger på en algoritmbaserad teknik som på ett effektivt sätt matchar utbud och efterfrågan på arbete eller tjänster. Direktivet kommer att göra användningen av dessa mer transparent. Nya rättigheter fastställs i direktivet som ska ge gig-arbetarna bättre information om hur de övervakas, kontrolleras och betygsätts. Dessa rättigheter kommer att gälla för både anställda och egenföretagare.

I direktivet uppmanas de digitala plattformarna att deklarera arbetet i det land det utförs. De nationella myndigheterna ska även ges information om personer som arbetar via de digitala plattformarna och under vilka villkor. Enligt EU-kommissionen har nationella myndigheter idag ofta svårt att få tillgång till uppgifter om plattformarnas verksamhet och om personer som jobbar via dem, speciellt när plattformarna är verksamma i flera medlemsländer.^[3] Genom förslaget vill EU-kommissionen förbättra nationella myndigheters övervakning och tillsyn.

Vad händer härnäst?

Förslaget kommer nu att diskuteras av Europaparlamentet och rådet. När det antagits har medlemsländerna två år på sig att införliva direktivet i den nationella lagstiftningen.

Magnussons kommentarer

Det är ännu för tidigt att överblicka konsekvenserna av det föreslagna direktivet. En trolig konsekvens är att förslaget kommer medföra ökade krav och kostnader för de digitala plattformarna. En annan möjlig konsekvens är att plattformarna vill undvika att gig-arbetarna anses som anställda genom att ändra arbetsformerna så att ovan nämnda kriterier inte är uppfyllda. För svensk del har Arbetsmarknadsdepartementet den 20 december 2021 skickat EU-kommissionens förslag på remiss med den 13 januari 2022 som sista svarsdag. Synpunkter och kommentarer från exempelvis berörda myndigheter och företag kommer därmed inkomma inom kort.

Magnussons arbetsrättsgrupp har stor erfarenhet av arbetsrättslig rådgivning och ger svenska och utländska arbetsgivare stöd i de mest komplexa arbetsrättsliga frågorna. Vårt fokus är att leverera en pragmatisk, affärsmässig och effektiv rådgivning.  Har du några frågor eller vill diskutera området, tveka inte att kontakta oss!

[1] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_6605

[2] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/qanda_21_6606

[3] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_6605