Utländska direktinvesteringar ska kontrolleras

Artikel publicerad i Mars 2023

UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR I SVERIGE

Många omfattande infrastrukturprojekt planeras just nu i norra Sverige. För att dessa projekt ska kunna
genomföras krävs betydande investeringar.
Flera stora infrastrukturföretag och deras finansiärer är av utländsk härkomst. Det kan därför i omfattande
infrastrukturprojekt förekomma s.k. utländska direktinvesteringar.
Givet det nuvarande säkerhetsläget i omvärlden finns anledning anta att den föreslagna lagen om granskning av utländska direktinvesteringar i svensk samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet kommer få stor betydelse.

FDI-FÖRORDNINGEN

Den 5 mars 2019 antogs EU-förordning (2019/452) om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (FDIförordningen). FDI-förordningen syftar till att skydda medlemsstater från strategiska uppköp av, eller investeringar i, företag som bedriver verksamhet inom skyddsvärda områden där utländska direktinvesteringar sannolikt kan påverka nationell säkerhet eller allmän ordning och säkerhet. Förordningen är ett ramverk för vilka faktorer som får beaktas inom ett system för granskning av utländska direktinvesteringar och reglerar hur samarbetet mellan medlemsstater och EU-kommissionen ska se ut.

DET SVENSKA LAGSTIFTNINGSÄRENDET

Sverige har idag inget eget system för granskning av utländska direktinvesteringar. Från svenskt håll har antagits en lag (2020:826) och förordning (2020:827) med kompletterande bestämmelser till FDI-förordningen. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har utsetts till kontaktpunkt enligt FDI-förordningen och sköter dialogen med berörda företag, EU- kommissionen och övriga medlemsstaters myndigheter.

Ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar är dock under beredning. Under 2021 presenterade en statlig utredning (SOU 2021:87) sina slutsatser och gav förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar kan se ut. Justitiedepartementet har den 16 mars 2023, överlämnat ett något reviderat förslag till Lagrådet för remiss. Sedan tidigare har departementet aviserat att proposition kommer lämnas i maj 2023 för behandling i riksdagen efter sommaren. Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2023.

DET SVENSKA FÖRSLAGET

Skyddsvärd verksamhet – Enligt förslaget ska investeringar i skyddsvärd verksamhet anmälas till en granskningsmyndighet. Med skyddsvärd verksamhet avses bl.a. samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet
Samhällsviktig verksamhet – Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.
Säkerhetskänslig verksamhet – Med säkerhetskänslig verksamhet avses verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Obligatorisk anmälan – En anmälan ska göras av investeraren om den, eller någon i dennes ägarstruktur eller som handlar på dennes vägnar, efter investeringen når något av gränsvärdena 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 % av rösterna i ett aktiebolag, ett europabolag eller i en ekonomisk förening. Ett anmälningsförfarande gäller även för investeringar i enkla bolag, handelsbolag och stiftelser, samt om investeraren genom investeringen får direkt eller indirekt inflytande i ledningen av någon av de ovan uppräknade juridiska personerna.
Koncessioner m.m. kan omfattas – Investeringar som medför att hela eller någon del av en skyddsvärd verksamhet övertas, exempelvis inkråmet i en juridisk person, ska också anmälas för granskning. Detta kan innebära att en investering gjord till följd av en upphandling av en koncession, som ger rätt att uppföra och drifta kritisk infrastruktur, omfattas av anmälningsplikten. Något som även EU-kommissionen synes ge uttryck för.
Lik konkurrensrätten – Anmälningsförfarandet är i stora delar likt kontrollen av företagsförvärv enligt konkurrenslagen (2008:579).
Kort granskningstid – Efter att komplett anmälan har kommit in till granskningsmyndigheten får den 25 arbetsdagar på sig att besluta om att lämna anmälan utan åtgärd eller inleda granskning. En granskning ska avslutas inom 3-6 månader.
Standstill – En direktinvestering som omfattas av reglerna får endast genomföras om den har godkänts eller lämnats utan åtgärd.
Böter – Granskningsmyndigheten kan ta ut sanktionsavgifter upp till 100 miljoner kronor vid bl.a. utebliven anmälan och brott mot standstill.
Överklaganden – Beslut om sanktionsavgift och andra förelägganden får överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Beslut om förbud får överklagas till regeringen.

ÄNNU EN REGULATORISK BÖRDA VID FÖRETAGSFÖRVÄRV

Likt kontrollen av företagsförvärv enligt konkurrenslagen ska företagsförvärv som möter anmälningskriterierna anmälas för granskning. Detta innebär att ett stort antal förvärv kommer träffas av anmälningsplikten. Detta nya regelverk kommer kräva en icke obetydlig analys av såväl typen av verksamhet som hur investeringen är upplagd. Reglerna adderar således ytterligare moment till analysen av olika företagsförvärv och vissa upphandlingar.

YTTERLIGARE BAKGRUND

Vi följer det svenska lagstiftningsärendet med stort intresse. För ännu mer bakgrund om granskningen av utländska direktinvesteringar och det svenska lagstiftningsärendet, se våra tidigare artiklar:
https://www.magnussonlaw.com/news/the-swedish-response-to-fdi-foreign-direct-investments/
https://www.magnussonlaw.com/news/the-swedish-fdi-saga-continues/

VAD HÄNDER NU?

Vill du veta mer? Hör av dig direkt till Ulf Djurberg eller Oskar Törngren hos oss på Magnusson.