AD 2023 nr 24 – omfattas anställd med aktieinnehav av LAS?

Ett bolag sade upp en arbetstagare som bl.a. ägde hälften av bolagets aktier och hade firmateckningsrätt. Tvist uppkom gällande primärt frågan huruvida arbetstagaren omfattades av anställningsskyddslagen eller av undantaget för företagsledare eller därmed jämförlig ställning.

Arbetstagaren hade varit anställd i bolaget sen år 1997 innan hon sades upp med hänvisning till personliga skäl i juni 2021. Arbetstagaren ägde vid tidpunkten för uppsägningen hälften av aktierna i bolaget, resterande ägdes av en annan delägare som utåt presenterade sig som bolagets VD.

Arbetstagaren stämde arbetsgivaren och yrkade att uppsägningen skulle förklaras ogiltig samt att bolaget skulle utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till henne. Bolaget bestred talan och fråga uppkom rörande huruvida arbetstagaren omfattades av anställningsskyddslagens s.k. företagsledarundantag och om anställningen därmed skulle undantas från lagens tillämpningsområde.

Arbetsdomstolen framhöll inledningsvis att företagsledarundantaget i 1 § andra stycket 1 anställningsskyddslagen (i den för målet aktuella lydelsen) innebär att lagen inte omfattar arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Bestämmelsen ska dock enligt förarbetena tillämpas restriktivt och dess tillämplighet förutsätter att arbetstagaren har företagsledande funktioner samt löneförmåner och andra anställningsvillkor som vanligtvis tillkommer företagsledare. Vid denna bedömning är det avgörande hur företagsledningen organiserats och utövats i praktiken. Prövningen måste vidare göras utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

I målet var det ostridigt att arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen ägde hälften av bolagets aktier, vilket hon gjort sedan år 2018, och att arbetstagaren sedan år 2013 haft rätt att teckna bolagets firma. Bolagets styrelse bestod av den andra delägaren som ensam ledamot och arbetstagaren var vid uppsägningen styrelsesuppleant. Den andra delägaren presenterade sig utåt som VD, dock var han inte det i formell mening vid tiden för uppsägningen. Arbetstagaren hade därtill deltagit i möten avseende bolagets drift och ledning tillsammans med bolagets andra delägare samt undertecknat bl.a. kund- och anställningsavtal.

Arbetsdomstolen konstaterade att bolaget hade cirka 45 anställda vid tiden för uppsägningen. Enligt Arbetsdomstolen framgår det av såväl förarbetena som praxis att det som utgångspunkt inte kan finnas mer än en person med företagsledande ställning i ett bolag av aktuell storlek. Samtidigt hänvisade Arbetsdomstolen till praxis där två hälftenägare i bolag ansetts som företagsledande i anställningsskyddslagens mening. Enligt Arbetsdomstolen utesluter alltså inte bolagets storlek i sig att två personer kan anses undantagna från anställningsskyddslagens tillämpningsområde.

Vad gäller betydelsen av att arbetstagaren ägde aktier anförde Arbetsdomstolen att arbetstagaren genom det stora aktieinnehavet haft möjlighet till väsentligt inflytande över bolagets styrning. Arbetstagaren kunde genom innehavet av hälften av aktierna utöva samma inflytande som den andra delägaren. Denna omständighet talade starkt för att företagsledarundantaget var tillämpligt på arbetstagaren. Därtill framhöll Arbetsdomstolen att båda delägarna varit firmatecknare, haft lika hög lön och i stora drag jämförbara förmåner samt att skötseln av bolaget delats upp mellan delägarna. Utredningen visade sammantaget att företagsledningen organiserats och utövats så att arbetstagaren och den andra delägaren haft väsentligt inflytande över verksamheten. Mot bakgrund av arbetstagarens inflytande tillmättes inte någon större vikt vid att den andra delägaren utåt agerat som VD.

Sammanfattningsvis bedömde Arbetsdomstolen att den uppsagda arbetstagaren omfattades av undantaget för arbetstagare med en företagsledande eller därmed jämförlig ställning varför hennes yrkande om ogiltigförklaring och skadestånd avslogs.

Målet bekräftar huvudregeln om att det i mindre företag inte finns mer än en person med företagsledande ställning och som därmed inte skyddas av lagen om anställningsskydd. Samtidigt ger avgörandet stöd för att det kan finnas fler än en person som har företagsledande ställning på mindre bolag i det fall delägarna har stora aktieinnehav och utövar ett väsentligt inflytande över bolagets verksamhet. Bedömningen måste som framgått ovan göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, och då särskilt utifrån hur företagsledningen organiserats och utövats i praktiken. Det går därför alltså inte att kategoriskt konstatera att mindre bolag endast kan ha en person i företagsledande ställning eller att det endast är den arbetstagare som utåt sett agerat som VD som omfattas av undantaget för arbetstagare med en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

Värt att poängtera i sammanhanget är att genom 2022 års uppdateringar av LAS omfattas arbetstagare som innehar företagsledande eller därmed jämförlig ställning av anställningsskyddslagens bestämmelser som genomför arbetsvillkorsdirektivet, men inte av andra bestämmelser i lagen.

Här hittar du avgörandet i sin helhet: https://www.arbetsdomstolen.se/media/3ffoivcx/24-23.pdf