Uppdateringar i regelverket för krigsmateriel och exportkontroll

Bakgrund

Riksdagen antog den 9 juni 2026 regeringens proposition (2025/26:228) om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2026 och innebär ett flertal förändringar. I denna artikel fokuserar vi på nedan fyra förändringar och beskriver vad förändringarna innebär och hur de påverkar marknaden för er som verkar på området.

1. Riktlinjerna för tillståndsprövning anpassas.
2. Undantag från tillverkningstillstånd för vissa underleverantörer.
3. Tillverkning av vissa skjutvapen flyttas till vapenlagen.
4. Straffen för grova brott skärps och anbudsreglerna förenklas.

Riktlinjerna för tillståndsprövningen anpassas – Vad innebär ändringen?

Med anledning av Sveriges Nato-medlemskap anpassas riktlinjerna för tillståndsprövning enligt lagen om krigsmateriel.

Samverkan med allierade stater ska i princip anses förenlig med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Det innebär att tillverknings-, tillhandahållande- och exporttillstånd ska kunna medges för att tillgodose en allierad stats behov av materiel eller kunnande.

Vid väpnat angrepp mot en allierad stat ska Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget dessutom ha företräde vid tillståndsprövningen. Det innebär att väpnad konflikt inte bör anses utgöra ett hinder mot utförsel eller samverkan med den allierade staten.

Vidare tas hänvisningen till neutralitetsrätten som ett ovillkorligt exporthinder bort.

Riktlinjerna för tillståndsprövningen anpassas – Hur påverkas marknaden?

Tillståndsgivningen är inte längre i samma utsträckning präglad av det svenska försvarets egna behov. Det öppnar upp för ökad export av svenskt krigsmateriel till allierade stater.

Detta kan innebära goda tillväxtmöjligheter för den svenska försvarsindustrin, men aktörer bör ändå fortsatt förvänta sig en helhetsbedömning i varje enskilt ärende hos Inspektionen för Strategiska Produkter (”ISP”).

Undantag från tillverkningstillstånd för vissa underleverantörer – Vad innebär ändringen?

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillverkningstillstånd för bolag som tillverkar komponenter till krigsmateriel på uppdrag av ett bolag som redan har tillstånd att tillverka krigsmateriel i Sverige.

Undantaget omfattar inte komponenter klassade som krigsmateriel enligt kategorin ML1, komponenter som självständigt utgör krigsmateriel, tillbehör, egenutvecklade komponenter eller tillverkning för leverans utomlands.

En aktör som undantas kravet på tillverkningstillstånd behöver inte heller tillstånd för att tillhandahålla den krigsmateriel som tillverkats enligt undantaget. Det gäller om krigsmateriel tillhandahålls till en uppdragsgivare med tillstånd från ISP. Tillståndshavare som anlitar sådana underleverantörer är i stället skyldiga att årligen redovisa uppdragen till ISP.

Undantag från tillverkningstillstånd för vissa underleverantörer – Hur påverkas marknaden?

ISP bedömer att antalet tillståndsinnehavare enligt lagen om krigsmateriel kommer att minska från cirka 450 till cirka 300, vilket innebär en lättnad för många mindre underleverantörer i försvarsindustrins leveranskedjor.

Samtidigt förskjuts ansvaret mot den tillståndshavare som anlitar underleverantören som nu måste hålla ordning på, och årligen rapportera, vilka uppdrag som lagts ut.

Aktörer bör redan nu förbereda sig och se över sina leverantörskedjor och avtal för att avgöra om, och i så fall vilka, underleverantörer som omfattas av undantaget.

Tillverkning av vissa vapen flyttas till vapenlagen – Vad innebär ändringen?

Genom lagändringarna flyttas tillståndsgivningen för tillverkning av vissa vapen till vapenlagen (2026:408) i stället för lagen om krigsmateriel. Det innebär att Polismyndigheten numera är tillståndsmyndighet och prövar tillstånd i stället för den tidigare ordningen där tillståndsfrågorna hanterats av både ISP och Polismyndigheten. Vidare tas det undantag som fanns i krigsmaterielregelverket för tillverkning av enstaka skjutvapen bort.

Syftet med dessa ändringar är att minska regelbördan och underlätta genom att aktörer inte längre ska behöva tillstånd från både ISP och Polismyndigheten för samma verksamhet.

Tillverkning av vissa vapen flyttas till vapenlagen – Hur påverkas marknaden?

Att tillverkningen av vissa vapen flyttas till vapenlagen innebär att tillståndsprövningen inte är underkastat de säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjer som styr ISP:s prövning enligt lagen om krigsmateriel. Det betyder att det blir möjligt att erhålla tillverkningstillstånd för skjutvapen för civila ändamål, exempelvis jakt- och sportskytte, utan prövning mot de säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjerna.

Detta kan öppna marknaden för aktörer som tidigare avstått på grund av krigsmaterielregelverkets säkerhetspolitiska prövning. Samtidigt bör aktörer som redan är verksamma inom vapentillverkning klargöra under vilket regelverk respektive tillverkning numera hör hemma.

Straffen för grova brott skärps och anbudsreglerna förenklas – Vad innebär ändringarna?

Maxstraffet för grovt brott mot lagen om krigsmateriel höjs från fyra till sex års fängelse. Vidare höjs den högsta sanktionsavgiften från 200 000 till 1 000 000 kronor. Äldre regler om sanktionsavgifter gäller fortfarande för överträdelser som skett före ikraftträdandet (dvs. före den 1 augusti 2026).

Reglerna om anbudsunderrättelser förenklas på så sätt att skyldigheten att underrätta ISP innan anbud lämnas eller avtal ingås begränsas till att enbart gälla vid försäljning, upplåtelse eller förmedling av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet. Tillståndspliktiga licenstillverknings- och samarbetsavtal undantas därmed helt från underrättelseskyldigheten.

Straffen för grova brott skärps och anbudsreglerna förenklas – Hur påverkas marknaden?

De höjda straffen och sanktionsavgifterna innebär en väsentligt större riskexponering vid överträdelser. Det innebär att aktörer kommer behöva lägga ännu mer resurser på att säkerställa robusta interna exportkontrollrutiner och compliance-program.

De förenklade anbudsreglerna innebär däremot en lättnad i den administrativa bördan för de aktörer som löpande arbetar med licenstillverknings- och samarbetsavtal, eftersom dessa inte längre behöver underrätta ISP inför varje sådant avtal.

Vad händer nu?

Förändringarna av regelverket för krigsmateriel har trätt i kraft och började gälla redan den 1 augusti 2026.

Vi rekommenderar därför alla aktörer på marknaden, såväl tillståndshavare och underleverantörer som andra berörda aktörer, att omgående se över hur de nya reglerna påverkar verksamheten och de tillstånd som finns samt avtal som ingåtts.

Vill du veta mer?

Hör av dig till Oskar Törngren eller Wille Steinert hos oss på Magnusson