Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet

Bakgrund

Riksdagen har nu antagit Regeringens proposition (2025/26:203) om förändringar på konkurrensområdet som träder i kraft den 1 augusti 2026. Dessa förändringar kan komma att vara betydande och innebär:

• att en helt ny lag om offentlig säljverksamhet introduceras,
• att nya regler om konkurrensfrämjande åtgärder införs, och
• att reglerna om företagskoncentrationer och företagsförvärv utökas.

Ny lag om offentlig säljverksamhet – KOS blir LOS

Lag om offentlig säljverksamhet, LOS, ersätter de nuvarande reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, KOS, som idag finns i konkurrenslagen.

KOS-reglerna utgår ifrån den s.k. konfliktlösningsregeln som innebär att staten, en kommun eller en region kan förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande eller att konkurrenssnedvridande verksamheter i vissa fall kan förbjudas.

Konfliktlösningsregeln anses inte ha fått den avsedda effekten och ersätts därför med en helt ny lag som är utformad med utgångspunkt i att vissa offentliga aktörers säljverksamhet kan bedrivas på andra villkor än de som gäller för privata företag.

Ny lag om offentlig säljverksamhet – Otillbörlig påverkan

Genom LOS blir det otillåtet för en offentlig aktör (oavsett om den är statlig, regional eller kommunal, eller ett offentligt ägt företag) att bedriva säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i en säljverksamhet som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden.

Med otillbörlig påverkan avses att den offentliga aktören bedriver sin verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur ett privat företag skulle ha agerat och att säljverksamheten eller förfarandet därmed, på ett otillbörligt sätt, påverkar de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet.

Exempel på otillbörliga förfaranden är underprissättning, diskriminerande villkor eller korssubventionering.

Ny lag om offentlig säljverksamhet – Konkurrensverkets befogenheter

Under KOS-reglerna måste Konkurrensverket väcka talan vid Patent- och marknadsdomstolen men enligt LOS kommer Konkurrensverket självt att kunna fatta beslut om förbud (vid vite) mot viss säljverksamhet eller mot vissa förfaranden.

Konkurrensverket ges även utökade utredningsbefogenheter och kommer kunna förelägga offentliga aktörer, företag och andra berörda parter att lämna information, handlingar och annat material som behövs i en utredning eller kalla personer till förhör.

Vid uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser får Konkurrensverket besluta om marknadsstörningsavgift upp till 20 miljoner kronor.

Ny lag om offentlig säljverksamhet – Påverkan på marknaden?

Mot bakgrund av att krav på en regelbunden utvärdering och årlig finansiell redovisning av offentliga aktörers säljverksamheter införs kommer LOS innebära en tyngre administrativ börda för sådana aktörer. Inför ikraftträdandet bör vidare offentliga aktörer noggrant analysera om deras verksamheter strider mot LOS och justera där det behövs, dokumentera eventuella undantag från lagen och upprätta utvärderings- och rapporteringsrutiner.

För privata aktörer öppnas istället möjligheter upp. Genom att anmäla konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet till Konkurrensverket kan förhoppningsvis förbud mot verksamheter eller förfaranden som strider mot LOS snabbare kunna meddelas och otillbörlig konkurrenspåverkan på marknaden undanröjas.

Konkurrensfrämjande åtgärder – Nytt verktyg

Ett nytt kapitel införs i konkurrenslagen med bestämmelser om konkurrensfrämjande åtgärder.

Om det finns hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader ska Konkurrensverket kunna få ålägga ett företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hindren. Det kan exempelvis ske genom förbud mot vissa avtalsvillkor eller krav på att ge andra aktörer tillgång till infrastruktur, dock inte avyttring av egendom.

När Konkurrensverket inleder en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder måste det offentliggöra vilka marknader och konkurrensproblem som granskas.

I stället för ingripanden ska Konkurrensverket också kunna godta bindande åtaganden från företag, vilket innebär att företag själva kan föreslå lösningar på identifierade konkurrensproblem.

Konkurrensfrämjande åtgärder – Påverkan på marknaden?

Konkurrenslagen, som annars är reaktiv, blir numera också proaktiv. Genom det nya verktyget kan Konkurrensverket komma åt strukturella konkurrensproblem på en marknad innan en överträdelse har ägt rum. Det innebär att företag som inte har begått någon överträdelse ändå kan bli ålagt av Konkurrensverket att ändra sitt beteende på marknaden. En sådan risk är troligtvis störst för företag med starka marknadspositioner.

Motsatsvis kommer det för mindre företag på en marknad med snedvriden konkurrens innebära ett stärkt skydd mot sådana snedvridningar.

Skärpta regler om företagskoncentrationer 

Utökade möjligheter för Konkurrensverket att ingripa mot förvärv som riskerar att hämma konkurrensen införs i konkurrenslagen.

En central ändring är att koncentrationer ska kunna förbjudas även på mindre och lokala marknader. I dag krävs att konkurrensen påverkas inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Ändringen innebär att Konkurrensverket kan ingripa mot koncentrationer på lokala marknader. Längre tidsfrister för prövning av koncentrationer hos både Konkurrensverket och domstolarna införs också.

Det införs även en informationsskyldighet som innebär att företag kan åläggas att informera Konkurrensverket om företagskoncentrationer innan de genomförs, även när ordinarie anmälningsplikt inte gäller. Under informationslämnandet råder en 15 dagars lång stand still-period.

Skärpta regler om företagskoncentrationer – Påverkan på marknaden?

Den utvidgade förbudströskeln innebär att fler förvärv kan komma att granskas och i värsta fall förbjudas. Även om den relevanta marknaden är geografiskt begränsad kan förvärv av exempelvis apotek, optiker, veterinärkliniker, bilverkstäder och dagligvarubutiker trigga ingripanden från Konkurrensverket.

Den nya informationsskyldigheten och den tillhörande stand-still-perioden på 15 arbetsdagar innebär att köpare och säljare måste planera sina affärsprocesser mer noggrant och räkna med potentiella förseningar.

En riskbedömning inför förvärv behöver numera också inkludera en analys av den lokala marknadens konkurrenssituation, inte bara den nationella.

Vad händer nu?

Dessa viktiga förändringar av konkurrensreglerna och Konkurrensverkets tillhörande befogenheter börjar gälla redan den 1 augusti 2026 (med undantag för utvärderings- och särredovisningsplikterna i LOS som träder i kraft den 1 januari 2027).

Det är därför av stor vikt att såväl offentliga som privata aktörer ser över risker och möjligheter med de nya lagändringarna, så att de är redo när reglerna träder i kraft senare i år.

Vill du veta mer? 

Hör av dig till Ulf Djurberg, Oskar Törngren eller Frej Anderson hos oss på Magnusson