EU:s plattformsdirektiv syftar till att stärka skyddet för personer som arbetar via digitala arbetsplattformar, exempelvis inom transport- och budtjänster. Direktivet ska vara genomfört senast den 2 december 2026, men det svenska genomförandet blir försenat. I Sverige föreslår utredningen (SOU 2026:3) att reglerna införs genom en ny lag om plattformsarbete.
I denna artikel sammanfattar Anna Karlsson, Marie Segerholm och Magdalena Berg från Magnusson de viktigaste delarna i direktivet och det svenska lagförslaget – från frågan om vem som ska räknas som arbetstagare till kraven på automatiserade beslut och skydd för personuppgifter. De belyser också vad företag som kan beröras bör se över inför den kommande lagstiftningen.
Plattformsdirektivet
Den 23 oktober 2024 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2831 om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete, det så kallade plattformsdirektivet. Direktivet syftar till att stärka skyddet för personer som utför arbete via digitala arbetsplattformar, exempelvis inom transport- och budtjänster. Direktivet ska vara genomfört senast den 2 december 2026, men det svenska genomförandet blir försenat. I Sverige föreslår utredningen (SOU 2026:3) att direktivet genomförs genom en ny, särskild lag: lagen om plattformsarbete.
Den arbetsrättsligt mest betydelsefulla frågan är hur plattformsarbetarens sysselsättningsstatus ska fastställas. Om en person som utför plattformsarbete visar omständigheter som ger anledning att anta att arbetet utförs under den digitala arbetsplattformens ledning och kontroll, ska personen presumeras vara arbetstagare. Plattformsinnehavaren bär alltså bevisbördan och måste visa att det inte föreligger något anställningsförhållande för att bryta presumtionen. Presumtionen gäller även för den som har ett avtalsförhållande med en intermediär. Syftet är att säkerställa samma skyddsnivå oavsett hur avtalskedjan är uppbyggd. Utredningen föreslår att presumtionen även ska tillämpas vid Arbetsmiljöverkets tillsyn av bland annat arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen.
Detta skiljer sig betydligt från den traditionella synen på arbetstagarbegreppet inom svensk arbetsrätt. Där gör rättstillämparen en helhetsbedömning i det enskilda fallet för att avgöra om någon ska klassificeras som arbetstagare eller uppdragstagare.
Algoritmisk verksamhetsledning och fackligt inflytande
Direktivet reglerar även så kallad algoritmisk verksamhetsledning, det vill säga när traditionella chefsbeslut ersätts av automatiserade system som fördelar arbete, sätter priser och utvärderar prestationer. Digitala arbetsplattformar som är arbetsgivare ska förhandla med berörda arbetstagarorganisationer inför beslut som kan medföra att automatiserade övervaknings- eller beslutssystem införs eller att användningen av sådana system förändras. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Arbetstagarorganisationen har rätt att vid behov biträdas av en expert. Plattformen ska dessutom minst vartannat år utvärdera hur enskilda automatiserade beslut påverkar plattformsarbetarna. Om diskriminering eller kränkningar av rättigheter framkommer ska plattformen vidta nödvändiga åtgärder.
Skydd mot repressalier och skadestånd
Lagen innehåller ett skydd mot repressalier för den som hävdar sin rätt enligt lagen. En särskild bevisbörderegel innebär en lättnad för den som påstår sig ha utsatts för repressalier. En digital arbetsplattform som bryter mot lagen ska betala ekonomiskt och allmänt skadestånd till såväl berörda plattformsarbetare som berörda arbetstagarorganisationer. Tvister prövas enligt arbetstvistlagen, med Arbetsdomstolen som högsta instans. Detta gäller oavsett om plattformsarbetaren klassificeras som arbetstagare eller uppdragstagare.
Sammantaget innebär plattformsdirektivet en betydande förstärkning av det arbetsrättsliga skyddet för en grupp som tidigare i stor utsträckning stått utanför den arbetsrättsliga lagstiftningens kärnområde.
Personuppgifter och GDPR
Den nya lagen ska komplettera GDPR och samtidigt ge ett mer långtgående skydd i plattformsspecifika situationer. Konkret föreslås förbud mot att via automatiserade system behandla känsliga personuppgifter – exempelvis uppgifter om emotionellt eller psykologiskt tillstånd eller privata samtal – liksom förbud mot att samla in personuppgifter när personen inte aktivt erbjuder eller utför plattformsarbete. Informationskraven skärps också: plattformen ska skriftligen och i god tid informera om vilka automatiserade system som används, vilka uppgifter och parametrar som beaktas och hur systemen påverkar beslut och arbetsvillkor.
Därutöver ska plattformarna genomföra en konsekvensbedömning avseende dataskydd (DPIA) och inhämta synpunkter från berörd arbetstagarorganisation – antingen i egenskap av kollektivavtalspart eller om arbetstagarorganisationen har berörda medlemmar på arbetsplatsen. Beslut som är till nackdel för den enskilde, såsom avstängning eller avslutande av konto, ska fattas av en människa, och den berörde ska kunna få en förklaring och i vissa fall skriftliga skäl. Tillsynen ska utövas av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) med befogenhet att utfärda sanktionsavgifter.
AI och automatiserade system
Betänkandet uppmärksammar att AI-system som används för beslut om arbetsvillkor och övervakning typiskt sett kan klassificeras som “högrisk-AI” enligt AI-förordningen (EU) 2024/1689. Utredningen noterar att de automatiserade system som digitala arbetsplattformar använder sannolikt i flera fall uppfyller kriterierna för AI-system. Plattformsdirektivet hänvisar dock inte uttryckligen till AI-förordningen och utredningen bedömer därför att en djupare analys av hur plattformarnas system förhåller sig till AI-regleringen faller utanför uppdraget. Det är således ett område att bevaka löpande i takt med att AI-förordningen börjar tillämpas fullt ut.
Det svenska genomförandet och vägen framåt inför en ny lagstiftning
Regeringskansliet har meddelat att genomförandet av plattformsdirektivet dröjer. Genomförandet av plattformsdirektivet (SOU 2026:3) pågår, men något lagförslag kommer inte före årsskiftet 2026/2027. Eftersom direktivet inte i sig har horisontell direkt effekt blir de nya skyldigheterna som utgångspunkt bindande för privata plattformsföretag först när de har genomförts i svensk rätt. I avvaktan på den svenska lagstiftningen är det relevant för företag som kan beröras att se över sina avtalsmodeller, hur arbetet leds och kontrolleras samt hur automatiserade system och personuppgifter används. Direktivet stärker skyddet för plattformsarbetare, men väcker samtidigt frågor om vilka verksamheter som kommer att omfattas och hur reglerna ska tillämpas i praktiken. Regleringen kommer att omfatta viktiga frågor om vem som är arbetstagare, arbetsgivarens ansvar och hantering av personuppgifter och dataskydd.
Magnusson följer utvecklingen och hjälper företag att identifiera arbetsrättsliga och dataskyddsrättsliga risker. Varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor kring plattformsarbete och den kommande lagen.
Kontakt
Magdalena Berg
Partner / Head of Dispute Resolution and Employment
Dispute Resolution, Defence and Security, Employment, International Arbitration
Skicka ett mail +46 8 463 75 00 +46 70 775 57 25
Anna Karlsson
Senior Associate
Employment, Dispute Resolution, Intellectual Property, Technology
Skicka ett mail +46 8 463 75 00 +46 73 055 22 40
Marie Segerholm
Associate
Data Protection, AI Law, Commercial, Defence and Security, Intellectual Property, Life Sciences and Healthcare, Technology
Skicka ett mail +46 8 463 75 00 +46 72 214 25 80